Svårt att svälja när jag ligger ner: svårt att svälja psykiskt
ABC om Orofaryngeal dysfagi
Halsbränna Halsbränna Halsbränna, även kallat för magsaftsreflux, orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Halsbränna är nästan alltid ofarligt men kan kännas lite obehagligt. Det finns bra läkemedel som du kan använda och du kan även göra en hel del själv för att lindra besvären. Det är vanligt att någon gång få halsbränna och besvären är oftast lindriga. Vad beror halsbrännan eller bröstbrännan på? Halsbrännan eller bröstbrännan beror på att det kommer upp magsaft i matstrupen. Det kan i sin tur bero på olika saker. Diafragmabråck Den övre magmunnen fungerar sämre om du har så kallat diafragmabråck. Diafragmabråck innebär att muskulaturen i diafragman är försvagad och att hålet där matstrupen passerar blir förstorat. Diafragmabråck är vanligt och är ofarligt samt behöver inte ge några symtom. Vid diafragmabråck är det lättare för magsaften att komma upp i matstrupen. Någon gång kan den nedersta delen av matstrupen och även en del av magsäcken pressas upp genom bråcket.
Svårt att svälja när jag ligger ner:
Mat fastnar i halsen sköldkörtel
Granskad av: Lars Agréus, professor i allmänmedicinsk gastroenterologi vid Karolinska Institutet. Uppdaterad: Refluxsjukdom ger ofta kroniska — återkommande — symtom. Men idag finns både effektiv medicin och kirurgisk behandling att tillgå. För den som har lindrigare besvär kan det räcka med vissa förändringar i livsföringen för att symtomen ska försvinna. Halsbränna är ett av de vanligaste symtomen vid besvär från övre delen av magen. Symtomet är ett tecken på refluxsjukdom, det vill säga att magsaft har trängt upp i matstrupen. Upp till en fjärdedel av befolkningen säger sig ha besvär av och till, men endast ett fåtal söker någon gång sjukvård för sina symtom. Refluxsjukdom ger ofta kroniska — återkommande — symtom. Vad beror halsbränna på? På grund av en försämrad funktion i tillslutningen mellan matstrupe och magsäck, det vill säga i övre magmunnen, läcker magsaft upp i matstrupen. Matstrupen är inte konstruerad för att tåla den starka magsaften och signalerar med smärta eller obehag, ofta beskrivet som en brännande känsla i hals eller bröst.
Svårt att svälja klump halsen
Viss typ av mat undviks eller spottas ut Kvävnings-tillbud Konsekevenser som sväljsvårigheter kan leda till på sikt Viktnedgång För litet intag av vätska och risk för uttorkning Socialt utanförskap Lunginflammation på grund av felsväljning, Riskbedömning ÄT För att upptäcka personer som har sväljsvårigheter finns formuläret ÄT med tio påståenden om ät- och sväljförmåga. Personen graderar sina besvär och svaren visar om sväljsvårigheterna behöver utredas vidare. Patienten sväljer vatten enligt Standardized Swallowing Assessment — Svenska SSA-S och vid tecken på sväljsvårigheter kontaktas logoped för sväljbedömning. Vid misstanke om sväljsvårigheter ska patienten remitteras till utredning. En öron-näsa-halsläkare utreder sväljsvårigheter i munhåla, svalg eller matstrupe med fokus på anatomi och struktur. En logoped utreder sväljsvårigheter i munhåla och svalg med fokus på funktion. Vid den logopediska utredningen av sväljsvårigheter får patienten berätta om sin problematik och logopeden inspekterar munhålan och bedömer oralmotoriken.
Konsensus De flesta är ense om att orofaryngeal dysfagi leder till ökad morbiditet och mortalitet samt längre sjukhusvistelser, och är därför viktigt att upptäcka och behandla behandlingen kräver multidiciplinära insatser och behöver individanpassas. Åsikterna går isär vad gäller etiologi och handläggning av globus pharyngeus. Sväljningsbesvär är ett vanligt problem som orsakar stor morbiditet, ökad mortalitet och ofta stora sociala konsekvenser. Prevalensen av sväljningssvårigheter i befolkningen tros vara mellan 1,7 och 11,3 procent och ökar med stigande ålder och samsjuklighet [1]. Syftet med denna artikel är att ge en överblick över sväljningsproblem utgångna från mun och svalg orofaryngeal dysfagi och hur de kan te sig och hanteras i den kliniska vardagen. Orofaryngeal dysfagi ökar risken för aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering och social isolering. Multidisciplinärt samarbete är nyckeln till effektiv utredning och behandling [3].