Tranbär förväxling: tranbär giftigt
Tranbär recept
Men förutsatt att det är snöfritt på marken, så finns det fortfarande båda svamp och bär kvar att plocka. Men i det här inlägget handlar det om Lapplands bortglömda senhöst-bär, tranbäret. Tranbär i sin växtmiljö. Lägg märke till björkstammen, tallbarren, hjortronbladet, en liten roslingplanta, björnmossa och vitmossa, dvärgbjörk och de små vinröda trådarna som går i kors nästan mitt på bilden som är själva tranbärsriset. Tranbär växter på vissa typer av öppna myrar, på de små kullar som bildas kring senvuxna tallar och björkar. Man måste ut utanför den skogsgräns där lingonriset finns, och det kan vara väldigt svårt att nå växtplatserna under våta höstar utan frost. En typisk myrkulle som bildats kring en björkstam, på den finns det kanske tranbär! De har ett växtsätt som inte liknar något annat av de bär som vi vanligtvis plockar. Dom växer inte på ris, dom växter inte i klasar. Tranbäret är en mycket tunn ranka med väldigt små blad.
Bilder på bär
Vaccinium oxycoccos, V. Bladen som övervintrar är mellan sex och 15 millimeter långa, ovala eller spetsiga, glänsande gröna ovanpå och vita undertill. De ljusröda blommorna är antingen parvis eller i grupper i toppen av förgreningarna. Tranbäret blommar i juni—juli. Bäret är mellan 10 och 15 millimeter brett, klotformat eller blir bredare mot spetsen eller fästet som en droppe. Bäret är rött eller mörkt blårött och har en syrlig smak. Dvärgtranbäret har ett slingrande ris, klenare än tranbärets, mellan 10 och 30 centimeter långt och som växer längs marken. Bladen som övervintrar är mellan tre och åtta millimeter långa och har formen av triangelaktiga ägg. Dvärgtranbärets mörkröda blommor som blommar i juni—juli växer enskilt i riset. Bären är mycket mindre än tranbärets bär. Bären har formen av en droppe. De är röda eller svartröda och har en mild smak. Växtplatser: Dvärgtranbäret förekommer mest i norra Finland. Tranbäret förekommer i hela Finland frånsett den nordligaste delen av Lappland.
Linné Ungefärlig naturlig utbredning, med oxycoccus i rött, microcarpum i orange och macrocarpon i grönt. Tranbär Vaccinium oxycoccos är en art i blåbärssläktet i familjen ljungväxter. Växten får röda bär , som är ätliga. Ett äldre namn på tranbär är myrbär, även hjortron har kallats så. Andra äldre namnformer är Tränjon, och Tranjuter. Tranbär odlas i stor skala, i synnerhet i Nordamerika, men då handlar det oftast om amerikanskt tranbär Vaccinium macrocarpon. I Sverige finns det två arter av tranbär — vanligt tranbär Vaccinium oxycoccos och dvärgtranbär Vaccinium microcarpum. Tranbär växer i stora delar av Sverige. Trots det är det historiskt sett ovanligt att plocka tranbär för att använda i kosten i Sverige, troligtvis för att tranbären är sura. Under talet har tranbär blivit vanligare i handeln i Sverige. Tranbär i svenska butiker är ofta importerade från Nordamerika. Den består av ett krypande ris med rödbruna stammar och tjocka städsegröna blad.
Tranbär blomma
Vänföreningar Bärtider och ätliga bär Bärplockning är ett härligt sätt att vistas i naturen under den snöfria tiden. Försäkra dig om en god bärskörd genom att gå på utflykt i skogen före bärsäsongen och kolla blomningen, mognandet och skördeutsikterna. På våren när snön nyss har smält och tjälen fortfarande sitter i marken kan du ta dig till öppna myrar och smaka på de saftiga tranbären. På försommaren kan du samtidigt titta efter var och hur rikligt blåbären och lingonen blommar. Därefter lönar det sig att följa väderleken: frost och torka minskar bärskörden. Ätbara bär Nedan berättas om våra ätbara bär ungefär i den ordning de mognar. Smultron Smultronet är det av våra vilda bär som mognar först, i början av juli. Arten är allmän på torrängar, i vägrenar och skogskanter och på hällmarksängar i södra och mellersta Finland. Bären konserveras sällan, men under en utflykt är det trevligt att mumsa i sig smultron på plats och ställe. Jordgubbe Bärplockarna insamlar gärna inte bara vilda bär utan också odlade bär, såsom jordgubbar.