Formel ljusenergi: fotosyntes formel
fotosyntes, kolsyreassimilation
Skogsencyklopedin fotosyntes, kolsyreassimilation lagring av solenergi i växter, alger och fototrofa bakterier genom att den transformeras till enkla sockerarter med hjälp av kemisk reaktion. Fotosyntesen är en process genom vilken kolhydrat byggs upp ur koldioxid och vatten. Fotosyntesen innebär i korthet att koldioxid och vatten omvandlas till kolhydrater och fritt syre under tillförsel av ljusenergi. Som katalysator under processen hos gröna växter fungerar klorofyllet. Förutom kemisk omvandling av två ämnen sker alltså en energiomvandling från ljusenergi till kemiskt bunden energi. Vattenmolekylen till höger är angiven därför att det har visat sig att det vatten som finns kvar efter fotosyntesen inte är samma vatten som fanns där innan syrejonen i vattenmolekylen till höger kommer från koldioxiden, se formeln för fotosyntes med svavel nedan. Fotosyntesen kan förlöpa på olika sätt hos olika organismer. Den normala fotosyntesen sker i syremiljö.
Formel ljusenergi:
Vilka organismer har fotosyntes
Både människor och djur behöver mat för att få energi. Men växter och alger behöver inte äta, de får istället sin energi från något som kallas fotosyntes. Ett blad i genomskärning Tittar vi på ett blad i genomskärning hittar vi alla bitar som behövs för fotosyntesen. Det som gör att ett blad ser grönt ut är ett ämne som heter klorofyll. I bladet finns också vatten som växten har sugit upp genom rötterna, och koldioxid som tas upp genom små öppningar på bladens undersida. De här öppningarna kallas klyvöppningar. Energin i solljuset fångas upp av små gröna klorofyll-fyllda celldelar, som kallas kloroplaster. I dem förenas vatten och koldioxid med hjälp av solenergin och omvandlas till druvsocker, glukos. Dessutom bildas syre som djur och växter behöver. Druvsocker Druvsockret som skapats lagras som stärkelse i bladet. Stärkelse består av en lång rad av druvsockermolekyler. Närmare bestämt ca molekyler! Olika växter lagrar stärkelse på olika sätt. Vissa, till exempel potatis, lagrarstärkelsen i rotknölar, medantillexempel vete lagrar den i sina frön.
Vad är fotosyntes
Andra fotoautotrofa bakterier klarar inte av detta, utan använder istället H2S svavelväte , som är en mer lättoxiderad förening [1]. Beskrivningen av den kemiska reaktionen är starkt förenklad jämfört med den faktiska processen som äger rum i kloroplasterna. Koldioxiden binds i själva verket genom en lång process med en rad katalysatorer och kemiska reaktioner i flera olika steg i mellanleden. Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln. De deltar inte i själva syntesen. Exempel på molekyler som kan fungera som antennpigment hos växter är klorofyll a , klorofyll b och karotener. Rödalger och cyanobakterier har fykobiliproteiner, och brunalger en karotenoid vid namn fukoxantol. Klorofyll [ redigera redigera wikitext ] Kloroplaster i ett blad fotograferade med hjälp av ett ljusmikroskop. Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, som finns i växtcellerna. Kloroplasterna innesluts i ett dubbelt membran. Detta är ett av indicierna för att kloroplasterna en gång i tiden kan ha varit självständiga organismer.
Balansera formel
Faktablad Vattnets kretslopp och fotosyntesen Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven. Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som stiger uppåt i atmosfären. På högre höjder är det kallare och där kondenserar vattnet till små vattendroppar som bildar moln.