Svampsjukdomar bekämpning: små vita prickar på bladen
Bekämpning av svampsjukdomar, insekter och andra biotiska skadegörare
Tillbaka till början Bekämpning av sorkskador Sorkar kan i värsta fall innebära ett problem som medför extra arbete och kostnader för skogsägaren. De arter som orsakar mest skada är åkersork och skogssork. Den förstnämnda gnager bort barken runt stambasen hos trädplantor medan den sistnämnda livnär sig på terminalknopparna på barrträd - också stora sådana - och toppskottens bark. Sorkår, då sorkstammen är mycket stor, inträffar med års mellanrum. Under ett sorkår uppstår omfattande skador, särskilt i björk- och tallplantskog men ibland också i granplantskog. Sorken är särskilt förtjust i aspplantor. Ju bördigare och mer gräsbevuxen ståndorten är, desto större är risken att en nyligen etablerad plantskog drabbas av sorkskador. På planterade åkrar är risken så stor att gräsbekämpning och applicering av plantskydd är nödvändig, särskilt om det är fråga om lövträd. Tillbaka till början Förebyggande av sorkskador Varje år ges prognoser för sorkstammens utveckling i olika delar av landet.
Svampsjukdomar bekämpning:
Mjöldagg dahlia
Det ger 50 procent vårsådda grödor, vilket är bra för att minska risken att få problem med exempelvis höstgroende gräsogräs. Sortblandningar är en annan intressant åtgärd som har provats i anslutning till de sortförsök som finns på gården. Bevaka skaderisken Förutom de prognosrutor som Glyttinge har i samarbete med växtskyddscentralen, används också gula fångstskålar för att fånga specifika skadegörare i raps, till exempel rapsbaggar, jordloppor, och rapsvivlar. Både tidpunkten när de olika arterna börjar dyka upp och antalet kan vara betydelsefullt för att bedöma eventuellt bekämpningsbehov. Behovsanpassa åtgärderna Utifrån sin egen övervakning av ogräs och skadegörare och information från växtskyddscentralens obehandlade prognosrutor har Nicklas en bra överblick vad som händer i fälten. Med hjälp av sin erfarenhet och hjälpmedel, exempelvis bekämpningströsklar, bestämmer Nicklas om och när bekämpningar behöver sättas in. Om bekämpningar behövs är också val av preparat och dos viktigt för att få en bra effekt och undvika resistensproblematik.
Mjöldagg bikarbonat
Svampar har en stor betydelse inom biologisk bekämpning. Inom CBC forskar vi både kring svampar som specifikt tillsätts för biologisk bekämpning och om naturligt förekommande nyttosvampar, och hur båda möjligheterna kan utnyttjas så bra som möjligt. Naturliga antagonister till skadesvampar Vissa svampar lever som parasiter på andra svampar, så kallade hyperparasiter. Vi kan utnyttja dessa hyperparasiter för att bekämpa skadesvampar som orsakar sjukdomar på våra grödor. Exempel på hyperparasiter som idag används kommersiellt är olika arter av släktena Trichoderma och Clonostachys. Idag finns många produkter på marknaden och mycket forskning bedrivs för att utveckla fler produkter och för att utnyttja hela hyperparasiternas potential. En nyckelfaktor för att lyckas med vår ambition att förbättra och effektivisera användningen av hyperparasiter är en djupare förståelse för de mekanismer som resulterar i effektiv biologisk bekämpning.
Trädgård, Skadedjur, Svampsjukdomar växter
Svampskador Svampskador på träd Granrost, törskate och rotröta är exempel på olika svampar som kan angripa din skog och orsaka problem och leda till ekonomiska förluster. Almsjuka Almsjuka kan drabba alla inhemska arter av alm och orsakas av en svamp. Spridningen sker dels via sporer som överförs av almsplintborre, dels via rotkontakt med smittade träd. Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt — trädet kan insjukna och dö på bara några få veckor. Under juli och augusti är det lättast att se vilka almar som är sjuka eftersom angripna träd håller kvar vissna blad. Men gula löv kan även orsakas av torka. Sedan några år tillbaka bedrivs resistensforskning på alm. Förhoppningen är att förädla fram almar som är resistenta mot almsjuka. Kontakta Skogforsk om du har observerat detta. Svår att bekämpa Almsplintborren övervintrar som vuxna larver i de angripna almarna. Det kan därför vara effektivt att från och med juli månad och framåt söka upp almar som drabbats och att avverka dessa under senhösten-vintern.