Orsakar virvel: rinner alla floder mot ekvatorn
Vattenvirvlar i norr och syd
Betydande havsströmsvirvelområden De fem stora subtropiska virvlarna Subtropiska virvlar [1] är havsområden med stora system av roterande havsströmmar. Jordens oceaner har fem stora subtropiska virvlar — en på vardera sidan om ekvatorn i Atlanten och Stilla havet samt en i Indiska oceanen. Dessa virvlar påverkas i viss grad av kraftiga vindar. Beskrivning [ redigera redigera wikitext ] En subtropisk virvel har djupcirkulerande vatten som begränsas av passadvindsbältena norr och söder om ekvatorn. I centrum av en subtropisk virvel finns en högtryckszon, kring vilken vindar till följd av Corioliseffekten cirkulerar medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Högtrycksområdet i centrum uppstår till följd av västliga vindar på norra sidan av området och östliga vindar söder om detta. Rotationen drivs i första hand av att vindarna orsakar en ekmantransport vinkelrätt mot vindriktningen in mot virvelns mitt så kallad subtropisk konvergens.
Orsakar virvel:
eda, bakeda, idvatten
Betygsatt 4. I Sverige finns det omkring kända arter som tros vara bofasta. Vissa arter består av enbart honor, som öronviveln till exempel. Hos denna art sker en förökning trots att honornas ägg inte har blivit befruktade. Andra arter, som korn- och risvivlar är vanliga skadegörare i miljöer som involverar spannmål och ris. Det är dock främst larverna som gör skada, även om både larver och fullvuxna vivlar livnär sig på såväl rötter som blad. Vivlar eller snytbaggar — vilket namn är korrekt? I spetsen sitter vivlarnas käkar och snytets längd och bredd varierar, från kort och brett till långt och smalt. Båda namnen kan användas, även om vivlar eller dess vetenskapliga namn Curculionidae är det som är mest korrekt. Olika vivelarter Öronvivel, kornvivel och risvivel är några av de arter som kan påträffas i Sverige och som också kan orsaka skada. Öronviveln Öronviveln till exempel, kan orsaka stora skador på den typen av växter som även lockar andra skadeinsekter till sig.
Corioliseffekten flygplan
Jag har också faktiskt sett att det kanske finns något i det. Bland annat att en virvel — som är det vanligaste — påverkar läggningen om den är placerad ovan ögonlinjen, i ögonlinjen eller under. Längst ner här på det här inlägget ser du hela mytlistan i fb-inlägget jag lagt in. Så nu kikar jag på bilder på mina hästar och ser om det stämmer. Vi börjar med gamle kungen, saknad av oss alla. Han har en tydlig virvel långt ovanför ögonlinjen. Det kännetecknar tydligen en känslig och reaktiv häst. Och visst var Alex känslig och lite harig ibland. Han kunde flyga iväg och blöta stenar var inte att leka med. I hoppningen vägrade han gärna ut sig på nya hinder, och särskilt röda läskiga saker. Men min fina Alex var också ganska så intelligent och klok. Och väldigt väldigt älskad. Ju fler virvlar desto knepigare häst sa vi. Här har vi en med en hel drös ju! Två sitter långt upp — tätt, tätt. En väldigt långt ner. Enligt myten är då W mycket talangfull men inte lätt att tas med, och behöver rätt person vid sin sida.
Vattenvirvel norra halvklotet
Vattenvirvlar i norr och syd Publicerad Det här är en artikel från Blev vi manipulerade? När min fru och jag semestrade i Kenya passerade vi ekvatorn vid Nanyuki. Vatten hälldes i en hink genom en tratt. Norr om ekvatorn var då rotationen medurs, precis som vi är vana vid. Vid förflyttning några tiotal meter söder om ekvatorn upprepades försöket, och rotationen blev, som den teoretiskt borde, moturs. Nu är min fråga: blev vi manipulerade eller kan coriolisgränsen vara så knivskarp? Den har avgörande betydelse för havsströmmarna liksom för vindarna i atmosfären. Corioliskraften är på norra halvklotet riktad vinkelrätt åt höger mot rörelsen, medan den på södra halvklotet är riktad åt vänster. Ett stillastående kärl hink, badkar eller dylikt roterar med jordklotet, på norra halvklotet moturs och på södra medurs. Hastigheten bestäms av latituden. Ett kärl vid någon av polerna roterar ett varv per dygn, ett kärl vid ekvatorn inte alls. Ett runt kärl med 2 meters diameter som befinner sig mitt emellan nordpolen och ekvatorn, t ex i Bordeaux, har en absolut rotationshastighet av 0,05 millimeter per sekund vid badkarskanten.