Olika sorters astma: astma symtom vuxen
Allergisk astma symtom
Behandling Olika typer av astma hos barn Astma delas ofta in i två typer; allergisk och icke-allergisk astma. Allergisk astma beror på överkänslighet för något eller några ämnen. Icke-allergisk astma kan utlösas av till exempel kall luft, ansträngning eller luftvägsinfektioner. Icke-allergisk astma Spädbarn och barn under tre år kan ofta ha pipande eller väsande andning i samband med virusinfektioner i luftvägarna. Om sådana attacker av andnöd återkommer brukar man kalla det för infektionsastma. Orsaken är ofta trånga luftrör som lätt täpps till av slem och svullnad i slemhinnorna. Om barnet inte har allergisk benägenhet och föräldrarna inte har astma, upphör denna typ av astma i allmänhet före skolåldern, när bronkerna växer och barnets motståndskraft mot virussjukdomar förbättras. Hos många barn kan en ökad känslighet i luftvägarna kvarstå även om inte någon allergi har utvecklats eller påvisats - detta kan då ofta yttra sig som ansträngningsastma.
Olika sorters astma:
Olika typer av astma hos barn
Ge en gåva Astma Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. Symtom astma Astma kännetecknas av återkommande perioder av hosta, väsande eller pipande andning, tryckkänsla över bröstet och svårigheter att andas. Vid ett anfall drabbas många av djup ångest. Anfallen kan pågå länge Hostan vid ett astmaanfall kan vara torr, men oftast hostas ett segt slem upp. Anfallen kan vara från några minuter upp till flera timmar, men de kan också pågå längre, status astmaticus. Personer med astma har ofta besvär nattetid eller under tidiga morgontimmar, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras. Typiskt för sjukdomen är också att lufthindret varierar. Ibland känner man av sjukdomen och emellanåt känner man sig helt frisk. Det är något som bör undvikas eftersom det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Optimalt är att ha en astmabehandling som gör att inflammationen dämpas eller försvinner, motståndet för luften blir så litet som möjligt och att känsligheten i luftvägarna minskar.
Behandla din astma Vad är astma? Astma har ökat stadigt de senaste 50 åren och sjukdomen är framförallt vanlig i den industrialiserade världen. I Sverige är runt 10 procent av alla barn och vuxna drabbade, bland barn något fler pojkar än flickor. Men vad är egentligen astma? Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig och slemhinnan i luftrören svullnar. Det innebär att luftflödet till lungorna begränsas, vilket kan leda till hosta och andnöd. Slembildning, pipande ljud i bröstet och besvär i näsan och bihålorna är också vanliga symtom på ett astmaanfall. Det står inte helt klart vad som orsakar astma men mycket tyder på att luftföroreningar, allergier, dålig inomhusmiljö och kemikalieanvändning har bidragit till ökningen i antalet astmafall. Ärftlighet spelar också en stor roll, då risken att få astma ökar betydligt om en eller båda föräldrarna bär på anlagen. Sjukdomen bryter oftast ut i barndomen men kan starta i vilken ålder som helst.
Astma hosta på natten
Astma orsakas av en kronisk inflammation i luftvägarna som ger obstruktion, dvs trånga luftvägar under längre eller kortare perioder. Hur mycket luftvägarna påverkas varierar från en tidpunkt till en annan. Vanligt förekommande symtom är andnöd, pipande ljud vid andning, långvarig hosta speciellt vid förkylning och andnöd eller hosta vid fysisk ansträngning. Olika typer av astma Astma drabbar människor i alla åldrar och kan grupperas på olika sätt men det gemensamma är en inflammation i luftvägarna. En vanlig indelning är indelningen är i allergisk och icke-allergisk astma. Astma kan också delas in efter vilka celler i immunförsvaret som orsakar inflammationen i luftvägarna. Det kan ha betydelse för vilken behandling som är effektivast. Typ 2-inflammation Vid astma är en så kallad typ 2-inflammation vanligast, den kan vara både allergisk och icke-allergisk. Patienterna har mer av en sorts celler som heter eosinofila granulocyter, något som kan mätas med blodprov.