Mjölka getter: ”Någon måste våga ta klivet”
Mjölka getter:
Getostens baksida
Måtte jag inte leva förgäves. Jag tolkar det som att killingarna är getens egna. Jag tvivlar på att hon har så mycket mjölk att ge ens sina egna killingar så här på hösten. Däremot bör du ju "hjärntvätta" alla tre till att tycka att det är jättetrevligt när du smeker dem, över precis hela kroppen, alltså även juvret. Jag vet inte om det finns någon färdig ritning numera på mjölkbord, men utgå ifrån de getter du har, räkna med att du kan vilja ha upp även en bock med stora horn på mjölkbordet klövklipp, veterinärundersökning m m , när du räknar ut hur stort utrymmet bör vara. Tag även reda på om du tror att de som mjölkar bör alltid vara flera, ifall en blir sjuk vill stå eller sitta under arbetet. Själv föredrar jag att stå, det sliter på kroppen att sätta sig och resa sig ofta - när man har ett tjugotal getter att mjölka två gånger varje dag. Mät på de egna kropparna och på de egna getterna! En stadig trappa eller ramp för djuren att gå upp på.
Varmt, torrt och mjukt! Det första dygnet efter förlossning är det viktigt att mamman får knyta an till sina killingar ostört. Andra getter som är höggravida men inte fött själva än kan få för sig att det är sitt barn och stjäla det, speciellt om de är högre i rang än den nyförlösta mamman. Sen kan det bli så att hon avvisar den när hon föder sina egna och då står killingen föräldralös eftersom den biologiska mamman aldrig fick chans att knyta an och känna igen den. Killingboxarna är också användbara innan och efter förlossning för att hålla extra uppsyn. Märker vi att en get börjar bete sig annorlunda kan det betyda att hon kommer föda snart eller att det har blivit några komplikationer. I båda fall vill vi ha extra uppsyn och genom att ta geten till en box kan vi lättare hålla koll på att hon äter, dricker och bajsar. Eftersom getter är flockdjur vill vi inte ta någon ur flocken i onödan men runt killning är vi extra uppmärksamma och är hellre på säkra sidan.
Ej fått aktiveringsmailet? Skicka igen här Geten var ett av de första djuren som domesticerades av människan. Den har följt oss genom årtusendena och över hela världen. Gett oss kött att äta, mjölk att dricka, skinn, horn och ben. Idag finns uppskattningsvis miljoner getter i världen. Men i Sverige har geten länge kämpat i motvind. I mitten av talet tros det ha funnits runt getter i Sverige. Senast Jordbruksverket räknade efter var , då fanns bara 5 kvar. Ingen vet hur mycket siffran har ändrats sedan dess. Idag finns ett sextiotal gårdsmejerier som producerar getost i Sverige. De flesta av dem förädlar mjölken från gårdens egna getter, även om vissa också köper in mjölk från andra gårdar. Getmjölken är nyttig och hantverksmässigt framställda ostar är en delikatess. En fin svensk getost kan betinga många hundra kronor kilot. Men ostens baksida är killingarna. För att en get ska ge mjölk måste hon killa varje år. Getgårdarna Hemslöjd har pratat med får mellan 1,7 och 2,5 killingar per get och år.
De är en av Sveriges större getgårdar och levererar mjölken som blir till DalsSpiras getostar och getmjölk. Hon hoppas att fler ska få upp ögonen för getmjölken, som bland annat är väldigt bra för dem är mjölkintoleranta. Ut springer getter och styr målmedvetet sin väg mot ladugården och kvällens mjölkning. De fyller upp hela den lilla landsvägen, bilar och annat får snällt vänta. Vallhunden Alice är också med i fall någon get skulle hamna på villovägar. Men de är målinriktade och snart är alla på plats i stallet och mjölkningen kan börja. Gårdens djur står för omkring 10 till 15 procent av den totala getslakten i Sverige. Vilket i sig är en mikronäring. Just nu är de tillsammans med SLU med på ett projekt för att öka andelen getkött i Sverige. Matnördar, nya svenskar och svenskar som är gifta med någon från ett annat land är de som i dagsläget köper mest. Fram till fanns det mjölkkor på gården. Efter det blev det tjurar och år gjorde de en ordentlig satsning och byggde nytt.