Blå bolltistel invasiv: bolltistel samplantering
IPS Driver Error
Tips Blå bolltistel är en långlivad perenn som tål både hetta och torka. Den blir cm hög och blommar i augusti -september med 5 cm breda bollformade blå blommor. Utmärkt som snittblomma och eternell. Bolltisteln drar till sig pollinerare och på vintern även fåglar. Växer upprätt, bladen torniga, med gråskiftande färg. Starkt rotsystem som tränger ner djupt. Plockas som eternell när de första blommorna i blomkorgen har slagit ut. Passar väldigt bra att i sällskap med andra perenner. Självsår sig lätt men avkommorna har inte alltid lika blå blommor som namnsorterna. Plantera som solitär eller i rabatt. Blå bolltistel är anspråkslös och går att plantera på de flesta jordar, gärna på solig och lite torrare plats. Jordförbättra planteringsgropen med Planteringsjord. Sätt plantorna med ca 35 cm avstånd. Låt växa i lugn och ro, tycker inte om att bli flyttad. Förökas på våren med hjälp av frösådd för de rena arterna eller genom delning eller rotsticklingar för sorterna.
Kaggens mobilsida
Syra jordärtskockor — enkelt och gott november 7, Just nu är det en fantastisk tid att skörda jordärtskockor. När man tröttnat på jordärtskockssoppa kan man testa att syra jordärtskockor. Det är fantastiskt gott! Smaken av syrade jordärtskockor är mild, syrlig och… Läs mer: Syra jordärtskockor — enkelt och gott Odla bladgrönsaker inomhus november 5, Under vår mörka vinter i Skandinavien är det inte helt fel att skaffa sig färska bladgrönsaker på egen hand genom att odla inomhus. Vi brukar göra på två sätt, antingen odlar vi i… Läs mer: Odla bladgrönsaker inomhus Veckans filmer om besöket hos Vintagemannen, novembersallat, pelagoner och ved november 3, Denna veckas filmer är en salig blandning av skog och stad, och besök hos vintagemannen och vintageqvinnan. Som brukligt cyklade jag iväg till stugan, via Mälartåg, ett par dagar innan helgen för att… Läs mer: Veckans filmer om besöket hos Vintagemannen, novembersallat, pelagoner och ved Nyttodjur mot bladlöss november 1, Sedan flera år tillbaka använder vi olika slags nyttodjur mot skadedjur i våra odlingar.
Blå bolltistel frö
Publicerad: Jag frågade en gång en duktig trädgårdsmästare efter hans effektivaste sätt att bli av med kirskål. Kirskål är inget man rår på i första taget, det känner nog de flesta trädgårdsodlare till. Den ger upp i gräsmattan, under frenetisk klippning, men kryper gärna ut i rabatterna, in under bärbuskarna, in i häckarna och överallt där den inte ständigt tuktas. Kirskål är kanske det ogräs svenska trädgårdsodlare svurit mest över genom historien. Ändå lär den ha planterats in i våra trädgårdar avsiktligt av munkar på grund av sitt goda näringsinnehåll. Men historien är långt ifrån bevisad. Plantering av invasiva arter Det finns dock flera arter, så kallade invasiva växter, som man bör tänka efter en extra gång innan man planterar. Vissa av dem säljs i trädgårdshandeln och kan passa utmärkt på rätt plats, men kan i andra lägen bli riktigt besvärliga. Den har jag tyvärr redan i min privata trädgård och den är extremt svår att bli av med på de platser man inte vill ha den, säger Mora Aronsson, botanist på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som bland annat arbetar med naturvårdsfrågor och det internationella arbetet för att bevara den biologiska mångfalden.
Bolltistel frö
Pueraria lobata Kudzoböna Med den nya EU-förordningen införs ett omfattande system för hela EU för att tackla problemet. Utgångspunkten är en förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse. Det är en förteckning över prioriterade arter för vilka det bedöms nödvändigt med EU-åtgärder för att kunna hindra, minimera och mildra de negativa effekter som de medför. Med andra ord så kan EU-reglerade arter inte längre avsiktligt hållas, transporteras levande, tillåtas föröka sig eller släppas ut. Om en ny population upptäcks så måste den utrotas, men om en art redan har stor spridning i ett medlemsland så ska hanteringsåtgärder sättas in. Varför saknas några mycket välkända invasiva främmande arter på unionsförteckningen, t. Några välkända invasiva främmande arter är inte med på nuvarande EU-förteckningen, antingen för att det saknades riskbedömningar för dem, att riskbedömningarna som fanns saknat information som krävs enligt förordningen eller för att det saknades underlag för att bevisa att arten uppfyller kriterierna för att listas.